Just nu sitter många förskollärare och pedagoger och funderar kring teman och projekt inför det nya läsåret och Grön Flagg vill ha in en handlingsplan. Läroplanen förordar att ”förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp (Skolverket, 2016:7).
Det konkreta miljöarbetet är tacksamt att ta fasta på i arbetet med barn i de yngre åldrarna. Att samla skräp, sortera avfall, kompostera och följa djurs livscykler ligger nära till hands och lägger en god grund för mer komplexa frågor som involverar ett ekonomiskt och socialt hållbart samhälle.
Att lära om avfall och kompostering är ett led i att öka barnens förståelse för material, varifrån det kommer, vad det är tillverkat av och var det tar vägen efter att det har använts. Så småningom utvecklar barnen en medvetenhet om sopsortering liksom konsumtion och hur det påverkar våra sätt att leva. Just kunskap om nedbrytning och kretslopp är viktig för att få förståelse för att det vi gör idag påverkar framtiden. Alla människor, växter och djur är en del i kretsloppet.
Det är också betydelsefullt att barnen får en känsla av att även de som barn kan bidra med något viktigt, utan att för den skull bli tyngda av ansvaret. Vårt uppdrag som pedagoger är att ge en positiv bild och framtidstro för att stimulera barnens lust och motivation att lära. Lek, experiment, utevistelse och roliga upplevelser utgör en betydelsefull stomme i all pedagogik, arbetet med hållbar utveckling är inget undantag. Teman om klimat, alternativa energikällor liksom transporter av t e x frukt och kläder ligger nära tillhands att arbeta med även tillsammans med de yngre barnen. De kan relatera till detta i sin egen vardag och fundera över hur de gör hemma och vad som är bra för miljön. Det är viktigt att förskolorna engagerar barnen och även informerar och involverar föräldrarna i hur ett hållbart arbete kan se ut. Små förändringar av vanor och livsstil kan ge förhållandevis stora vinster, det kan handla om inköp av närproducerad mat, återvinning och att spara på vatten och elektricitet.
Alla pedagogiska miljöer är viktiga och att använda sig av naturen och förlägga det dagliga arbetet utomhus ger många vinster. Det är fullt möjligt att planera och genomföra en lika bra pedagogisk verksamhet ute som inne. Förutom att lära känna sin närmiljö och följa årstider och kretslopp på nära håll, ger utomhuspedagogiken barnen möjligheter att tillgodose sitt stora behov av rörelse och motorik. Det ökar också välbefinnandet och påverkar barnens grundläggande inställning till motion och hälsa.
Maria Montessoris tankar för över 100 år sedan om fred och hennes tro på barnens stora betydelse för framtiden känns aktuella även idag, inte minst i arbetet med hållbar utveckling. Montessoris idé om ett kosmiskt/universellt sätt att undervisa känns också angeläget, det vill säga att alla delar i universum hör ihop och att inget kan existera utan varandra.
Hållbar utveckling och en strävan efter ett hållbart samhälle bör integreras på alla stadier, i alla ämnen och i arbetet med barn i alla åldrar. Men vilka metoder vi använder oss av (hur?) för att nå målen (vad?) är förstås relevanta för att lyckas i vår undervisning.
Det kan inte sägas nog många gånger – utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen.
Förskolefilosofen 